Blogg A - Nyhetsvärdering

Efter att ha läst Bengt Johanssons studie av nyhetsvärderingar vid svenska nyhetsredaktioner läser jag mitt Svenska dagblad med vidöppna ögon. Varje nyhetsartikel och varje reportage granskas med nyväckt intresse. Vad var det som fick just de här nyheterna att ta plats i just den här veckans tidningar?

Veckans följetong är bränderna i Australien. Redan söndagen den 8 februari berättar Svd om dem första gången. En knapp halvsida långt bak i tidningen ges åt den avlägsna nyhet som inte är speciellt ovanlig. Det är ju inte första gången det är skogsbränder i Australien och det ligger trots allt på andra sidan jordklotet.

Redan dagen efter har det konstaterats att det här inte är vanliga skogsbränder. Det här är ”den värsta brandkatastrofen i Australiens historia” står det på tidningens framsida under en snygg bild på en brandbil mitt i eldinfernot. Nu har nyheten fått en oväntad vändning och får ett helt uppslag. Det här är ingen katastrof utan en Katastrof.

På tisdagen har Svd fått kontakt med en präst i Svenska kyrkan i Melbourne. Detta placerar medvetet händelsen närmare läsaren. Svenska kyrkan är något vi kan relatera till och bränderna hotar nu något nära oss istället för anonyma australiensare 1600 mil bort. Denna vinkling höjde nyhetsvärdet så pass att man valt att lägga artikeln redan på uppslaget sida 6-7. Man har även fått tag på bra bilder vilka kvalificerar in på bildkravet sida 7.

Till onsdagens tidning har inget nytt hänt. Man nämner i förbigående att det var pyromaner bakom bränderna men det märks tydligt att detta är en nyhet som läsaren förväntas redan känna till. Torsdagens tidning innehåller en liten nyhetsnotis från TT. Den rör mest svårigheterna att identifiera kroppar och på sista raden kan man läsa att 23 av de nu härjande 33 bränderna fortfarande inte är under kontroll. Det brinner alltså fortfarande kraftigt men själva nyheten är död.

På fredagen har Australien fått lämna över utrikessidorna till Kina. Det handlar om extrem torka som drabbat 4 miljoner människor. Det här är ingen dagsfärsk nyhet och då man hänvisar till en rapport från Världsbanken från 2008 så kan misstänka att artikeln legat klar ett tag men fått lämna plats åt andra viktigare nyheter som exempelvis Australienbränderna.

Varför just Kina bedömdes ha tillräckligt nyhetsvärde för att publiceras beror på en mängd faktorer. Att det finns en engagerad journalist på plats är förmodligen mer orsak till än en slump. Man kan misstänka att utan denna journalist, bosatt i Kina, hade det inte blivit någon artikel alls. En egen expert och en nyhet som inte behandlats av andra medier är troligtvis tillräckligt för att låta den ta plats i tidningen.

Utöver det har texten vinklats mot de ständigt aktuella klimatproblemen. Konsumtion, miljöförstöring, urbanisering och växthuseffekten framställs som de direkta orsakerna bakom torkan. Denna artikel har blivit tilldelad en helsida vilket kan motiveras med tillgången till passande bildmaterial.